Roma har nu råd att förlora dubbelmötet med Bayern Munchen och ändå ta sig vidare från gruppen. Så värdefull var poängen igår mot Manchester City.

Om Roma vinner mot CSKA på bortaplan och hemma mot City är de klara för åttondelsfinal. Det ska förstås fortfarande göras, men de har skaffat sig ett bra utgångsläge i en väldigt svår grupp.

Matchen igår gav en del svar. Kanske ska man inte göra alltför stora paralleller till den italienska fotbollens nedgång med att de två bästa lagen i Serie A inte håller måttet i Europa.

Roma och Juventus har redan dragit ifrån i tabellen av en anledning. De är riktigt bra och de kan mäta sig med de bästa lagen i Champions League.

Men kanske var också ett svaren igår, att det på papperet så starka City, i praktiken inte är ett av de allra vassaste lagen i Europa.

Igår såg de i vilket fall inte ut som det. Det kändes som om det, förutom Kompany, saknades naturliga ledare i laget. Jag tyckte heller inte att Pellegrini övertygade i sin matchplan eller i val av byten.

Roma och Garcia utförde däremot sin matchplan perfekt. De stod rätt i positionerna och när de hade bollen i sin ägo behärskade de både att ställa om och ta hand om bollinnehavet på ett  bra sätt.

Det var en jämn och bra match. City fick en relativt lättvindig straff, men fick inte straff när de verkligen borde fått en (Manolas hands).

Det tidiga baklängesmålet fick dock Roma att attackera och de hittade ofta luckor i Citys backlinje. Maicon och Gervinho hittade ytor bakom Clichy och Totti hittade ett tomrum mellan Kompany och De Michelis i den 23:e minuten.

“Er Pupone” chippade in bollen som bara han kan göra och skrev historia. Nu är han den äldsta spelaren som gjort mål i Champions League. Lika viktigt var att han fixade en poäng av guld till sitt kära Roma.

Nainggolan visade att han skulle vara en dröm i Premier League med sitt bollvinnande och dynamik framåt (det var t ex han som slog passen till Tottis mål), Pjanic var alltid i centrum av spelet och Totti skördade framgångar med sin sublima teknik.

Keita var klok och Gervinho alltid ett hot, Florenzi en taktisk dröm och Cole verkade trivas på en plan han kände igen.

Manolas är redan en klippa och ledare i försvaret (samma dag som Benatia var dålig mot CSKA) och Yanga-Mbiwa är trots sin ibland bristande teknik en fint komplement med sin fysik.

Detta Roma har allt vad som krävs för att kunna ta sig vidare från gruppen. De har fortfarande lång väg att vandra innan man är där, men poängen igår var ett stort steg på vägen.

Kanske är också den italienska fotbollens nedgång något överdriven. I vilket fall såg inte Roma ut att bry sig om den tesen.