RÄNTOR/VALUTOR: FORTSATT STORA SLAG I USD-VÄXELKURSER

2015-06-09 16:35

STOCKHOLM (Direkt) Dollarn fortsatte att uppvisa stora slag på valutamarknaden på tisdagen. Initialt fortsatte den kraftiga försvagningen från måndagen, men efter en topp nära 1:1350 vände euron åter ned mot den amerikanska valutan.
Marknadsaktörer fortsatte att hänvisa till uppgifterna om att USA:s president Barack Obama, i samband med G7-mötet i Bayern, skulle ha nämnt att den starka dollarn var ett problem, trots att de uppgifterna dementerades av såväl Vita Huset som Barack Obama själv.
Europeiska statspappersräntor noterade mestadels endast mindre rörelser fram till eftermiddagens handel, då långa räntor började stiga påtagligt i takt med att USA-räntorna steg inför veckans emissioner av långa statspapper.
Grekland lämnade på tisdagen in två nya förslag på åtgärder för att lösa tvisten med kreditgivarna. Enligt tidiga uppgifter avfärdades ett av förslagen som ett vagt hopkok av tidigare förslag, men den officiella responsen från EU-kommissionen var att förslagen utvärderas noggrant.
"Om förutsättningar finns är det alltid möjligt för ledarna att träffas i samband med toppmötet mellan EU och Latinamerika (onsdag-torsdag). Men vi vill studera förslagen innan vi vidtar vidare steg", sade EU-kommissionens chefstalesman Margaritis Schinas.
Eurostat rapporterade att euroområdets BNP ökade 0,4 procent under första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet, det var i linje med det första estimatet den 13 maj och exakt vad ekonomer hade väntat.
Svenska statsobligationsräntor 1-5 på tisdagen, tioårsräntan upp 5 punkter, till 1,04 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 10 punkter (11).
Euron försvagades 1 öre mot kronan, till 9:36, medan dollarn tappade knappt 4 öre, till 8:33. TCW-index sjönk till 130,55 (130,69).
Finansinspektionen, FI, konstaterade i sin finansiella stabilitetsrapport att det svenska finansiella systemet fungerar väl, men "samtidigt behövs åtgärder för att minska riskerna med hushållens skuldsättning".
FI varnade också för att den historiskt låga räntan, i Sverige och globalt, innebär stora utmaningar, främst genom att investerare söker sig till mer riskfyllda investeringar.
"Det bygger upp risker i ekonomin. De låga räntorna pressar också upp priserna på bostäder och andra tillgångar. Sammantaget medför de låga räntorna en ökad risk för betydande prisfall på tillgångar, som i sin tur kan leda till en ökad finansiell stress", skriver FI.
FI noterade vidare för att risken för ett boprisfall har ökat något jämfört med för ett halvår sedan.
Teknikföretagens konjunkturbarometer för andra kvartalet visade på en viss ökning i orderingången, främst exportorder, och att efterfrågan på arbetskraft ökar från låga nivåer.
Handelns utredningsinstitut, HUI, spår i en ny prognos att den svenska detaljhandelsförsäljningen ökar med 4,0 procent i år och 3,5 procent nästa år. Prognosen för i år har därmed höjts från +3,5 procent i mars, vilket följer på överraskande starka utfall för framför allt sällanköpsvaruhandeln hittills i år.
HUI noterar också en uppväxling i dagligvaruhandeln de senaste månaderna, främst på grund av högre prisökningstakt, och HUI bedömer att prisökningarna blir något högre även framöver (vilket bör glädja vissa på Brunkebergstorg).
I USA visade en mätning från NFIB att det ekonomiska förtroendet hos småföretagen förbättrades mer än väntat i maj. Index steg till 98,3, från 96,9 i april, vilket var bättre än väntade 97,2.
JOLTS-data visade vidare att antalet lediga jobb ökade till 5,376 miljoner i april, från 5,109 i mars, vilket var betydligt högre än väntat och den högsta noteringen sedan åtminstone december 2000. Omsättningen på arbetsmarknaden var samtidigt något lägre än i mars.
Amerikanska statspappersräntor steg inför kvällens auktion av treårsobligationer 24 miljarder dollar, och de starka signalerna från arbetsmarknaden hjälpte till. Vid svensk marknads stängning noterades tioårsräntan till 2,44 procent, 7 punkter upp jämfört med vid samma tid på måndagen.
Kina-statistik under natten visade att KPI steg något mindre än väntat i maj, +1,2 procent i stället för väntade +1,3 procent. Även PPI kom in lägre än väntat. Det låga utfallet, i spåren på en rad relativt svaga aktivitetsdata, späder på kraven på nya stimulansåtgärder, såväl penning- som finanspolitiska.