Institutet, som ger ut verket på eget förlag för att behålla kontrollen, räknade inte med att intresset för deras mastodontverk skulle vara stort och lät av kostnadsskäl trycka bara 4 000 exemplar. Att det var en felberäkning blev snart uppenbart. Båda banden säljs för endast 59 euro, och då verket kunde beställas i förväg blev det snabbt slutsålt. Fiffiga affärsmän förutsåg intresset och lade beslag på ett flertal exemp­lar som de nu marknadsför på nätet. Att det är olagligt att sälja böcker till överpris på den prisbundna tyska bokmarknaden struntar de i. Vid en auktion på Ebay nyligen såldes ett exemplar för nästan 300 euro. Historikerna vid institutet vill själva inte tjäna på sitt verk utan kommer att skänka inkomsterna till en organisation som engagerar sig för naziregimens offer. De ber alla intressenter att ha tålamod tills verket åter finns tillgängligt till reguljärt pris. Då de inte ville riskera förlust och ett vetenskapligt institut inte har möjligheter att lagra böckerna beslöt de för länge sedan att deras utgåva skulle tryckas efter behov. Hur stort det behovet var blev snart uppenbart; redan när verket presenterades den 8 januari hade institutet fått in 15 000 beställningar.

Den första delen av ”Mein Kampf” skrev Hitler
i fästningen i Landsberg (Bayern) där han satt fängslad efter sin misslyckade statskupp i München den 9 november 1923. I februari 1924 hade han dömts till fem år men släpptes redan innan jul samma år på grund av gott uppförande. Att han utnyttjat tiden med att skriva en bok som skulle bli en tysk best­seller och översättas till ett stort antal språk anade ingen – förutom kanske hans anhängare och medfånge Rudolf Hess, som lär ha hjälpt honom att skriva ut texten på maskin.

Den första delen kom ut 1925. Den ­andra delen av ”Mein Kampf”, som han skrev i sitt alpina residens Obersalzberg, kom ut året därpå. Senare trycktes de två delarna i en volym. Böckerna väckte knappast någon större uppmärksamhet när de först gavs ut. Under Weimarrepublikens gyllene år – ”det glada 20-talet” – fanns det inget behov av radikala framtids­visioner. Det förändrades under nödåren efter börskraschen 1929. Med nazipartiets framgångar vaknade intresset för Hitlers bok, och efter hans makttill­träde 1933 exploderade försäljningssiffrorna. ”Mein Kampf” delades ut som gåva till nygifta par och fram till 1945 hade 12 miljoner exemplar sålts. Hitlers manifest stod på bokhyllan i de flesta tyska hem, men hur många som verkligen tragglade sig igenom den svulstiga texten är oklart. Det var som talare Hitler lyckades övertyga, inte som skribent.

Den vetenskapliga nyutgåvan av ”Mein Kampf” har väckt stort internationellt intresse, och i Tyskland diskuteras den givetvis intensivt i medierna. Reaktionerna är blandade. Några klagar på verket är tungrott och oöverskådligt. Men många, som tidigare avfärdat projektet som dödfött, konstaterar med respekt att utgivarna verkligen lyckats med den svåra uppgiften att göra Hitlers verk idéhistoriskt begripligt. Även judarnas centralråd i Tyskland lovordar verket och anser att det kan bidra till att bekämpa antisemitism och högerradikalism.

Historikerna vid Institut für Zeitgeschichte har plockat isär originalets 800 sidor och kommenterar texten bit för bit. De analyserar boken mot den ­historiska bakgrunden och belyser de källor Hitler utnyttjat. De påtalar alla faktafel och förklarar att dessa delvis berott på okunnighet men att Hitler ofta lagt sanningen till rätta med avsikt för att skapa den bild av sig själv som han ville att världen skulle ha. Utformningen underlättar läsningen: Hitlers text står på högersidan och kommentarerna till den på vänstersidan, så att text och kommentarer kan läsas samtidigt.

Några sensationella nyheter förmedlar den kommenterade nyutgåvan inte, men det var inte heller utgivarnas avsikt. Deras mål var att avslöja de myter som fortfarande omger ”Mein Kampf” för att på så sätt motverka den fascination boken utövar.

Bland annat klargör de att Hitler när han skrev ”Mein Kampf” inte hade några planer på att genomföra Förintelsen. Visserligen dryper hans bok av antisemitism och judarna förföljdes också från ­första stund när han kommit till makten, men det systematiska folkmordet tog inte sin början förrän efter överfallet på Sovjetunionen i juni 1941. Först då gav naziregimen upp sin plan att göra Europa ­”judefritt” genom att fördriva alla judar till andra världsdelar. På Wannseekonferensen i januari 1942 beslöts hur Förintelsen skulle organiseras på det mest effektiva sättet.

Historikerna klargör också att ”Mein Kampf” inte innehåller några unika tankar eller idéer, utan att allt som Hitler propagerade var gängse tankegods när han inledde sin karriär. Som en svamp sög han upp de stämningar som låg i luften och smidde dem till sin ideologi.

För specialister är dessa insikter inte nya men vissa reaktioner på det nyutkomna verket visar att Hitler fortfarande spökar som mytisk symbol i det västerländska medvetandet. Efter krigsslutet 1945 hade tyskarna ett behov att demonisera sin Führer för att själva förstå hur de hade kunnat följa honom ända in i undergången. Så förblev Hitler även efter sin död en mytisk gestalt, men nu med omvända förtecken: inte längre en tysk Messias som på 20-talet eller en gudalik Führer som i Tredje riket utan en demon, som förfört det tyska folket med djävulska krafter och tvingat det att följa honom mot sin vilja. Än idag ser många i Hitler en symbol för den rena ondskan. Många bokhandlare har ­vägrat att sälja det nyutkomna verket därför att de anser det moraliskt förkastligt att över huvud taget befatta sig med Hitler.

Utgivarna var helt medvetna om att de arbetade med ett källmaterial som ännu inte historiserats. ”Mein Kampf” är ”en fortfarande verksam mytiskt belastad symbol”, skriver de i inledningen. Men de varnar också för att underskatta boken. Även om den inte är ett litterärt mästerverk, och förmodligen hade fallit i glömska om inte Hitler hade kommit till makten, är den en ovärderlig källa för att förstå ­nationalsocialismen. Men då ”Mein Kampf” varit så starkt tabubelagd under hela efterkrigstiden har ingen historiker vågat utvärdera boken som historiskt källmaterial.

Därför var det så viktigt för historikerna vid ­Institut für Zeitgeschichte att bryta tabut och ­klargöra att det finns rationella förklaringar till att Hitler kunde göra en så makalös karriär: han var varken en gud eller en djävul utan en genial propagandist som förstod att sätta ord på vad hans samtida tänkte och kände.

Det stora intresset för den kritiskt kommenterade nyutgåvan av ”Mein Kampf” visar att det i Tyskland idag finns ett starkt behov av att förstå vad som skedde under Tredje riket för att en gång för alla göra upp med Hitler som mytisk symbol.

Läs även