Publicerad i dag 08:00
Foto: Joel Marklund/Bildbyrån
Pär Mårts mjuka ledarstil är en nyttig kontrast till traditionen av testosteronstinna vrålande hockeycoacher. Men nu bör han avgå, tycker DN:s krönikör Johan Esk.
Esks elva. Vecka 20
1. Försvarshaveriet
Bayern Münchens dröm att skrälla och slå ut Barcelona ur Champions League dog när Benatia gick bort sig totalt. Backen tokstötte upp mot Messi vid en utspark trots att en medspelare fanns där.
Messi nickskarvade bollen in i det öppna landskap Benatia lämnat efter sig. Där fanns Suarez som hittade Neymar och det var 1–2 och auf wieder-sehen.
2. Tränarfrågan
Var Pep Guardiola i semifinalen för att försöka ta FC Bayern till final eller för att få gulla lite med Messi?
3. Skillnaden
Leo Messi har visat sin klass i semi-finalerna. Cristiano Ronaldo gjorde det mesta för att synas så lite som möjligt.
4. Syndabocken
Trots att Ronaldo bara spelade alibispel i returen är det Gareth Bale som får ta emot all skit och alla sågningar.
5. Svängningen
Ena dagen tar Pia Sundhage ut VM-truppen till Kanada och tror inte på medalj. Nästa morgon har hon ändrat sig.
6. Energiläckaget
Den här svängningen är ett tydligt bevis för att Pia Sundhage inte är den energikällan hon varit – men måste bli igen.
7. Snyftaren
Paris SG förlorade Champions League-finalen och Kosovare Asllani sade att det kändes som sand mellan fingrarna.
8. Stornationen
Frankfurt vann finalen mot PSG och tyska lag har tagit tre raka CL-titlar och sju av de tio senaste.
9. Talangtipset
Till den som vill bli stjärna i idrott: skaffa samma envishet, tjurskallighet och tunnelseende som Göran Lambertz.
10. Drömfemman
Göran Lambertz, Christer van der Kwast, Claes Borgström, Gubb Jan Stigson, Seppo Penttinen. Vägrar vakna upp.
11. Drömspelaren
Det borde vara helt omöjligt att vid 43-års ålder vara så het och hungrig i hockeyrinken som Jaromir Jagr fortfarande är.
Tre Kronor ska inte byta förbundskapten om ett år. Pär Mårts har gjort sitt redan nu.
Det beror inte bara på årets VM. Det beror lika mycket på nästa års World Cup.
Tre Kronor ska inte byta förbundskapten om ett år. Pär Mårts har gjort sitt redan nu.
Det beror inte bara på årets VM. Det beror lika mycket på nästa års World Cup.
Man ska skilja på sak och person.
Jag gillar verkligen Pär Mårts. Inte bara för att han är en de absolut mest sympatiska personer jag stött på under alla mina år i det här jobbet utan också för att han är beviset för att nytänkande inte är en fråga om ålder. Hans mjuka ledarstil är en nyttig kontrast till traditionen av testosteronstinna vrålande hockeycoacher. Den traditionen tynar bort och en orsak är helt klart Pär Mårts. Han har förhoppningsvis mycket kvar att ge svensk ishockey även efter Tre Kronor.
Att kräva en förbundskaptens avgång är standard 1A för en krönikör när ett landslag åkt ur för tidigt. Men det här är inget standardläge.
Läget med Pär Mårts är att han ändå ska sluta efter VM om ett år.
Bara tre månader senare avgörs det riktiga VM. Den största ishockeyturneringen sedan OS i Sotji. World Cup i Kanada.
Helst skulle jag vilja att en ny förbundskapten var klar redan före midsommar. Då skulle den nya kaptenen kunna samla NHL-proffsen för ett första möte nu i sommar. Och sedan jobba vidare på den vägen via VM i Ryssland om ett år.
Men det lär knappast hända, för Svenska ishockeyförbundets ledning har först och främst en ny ordförande att hitta. Peter ”Södertälje” Forsberg tippas ta över efter Christer Englund.
Och det låter som att planerna sedan är att i lugn och ro, utreda, granska, gallra och välja en ny kapten under tiden till nästa års VM. Som Pär Mårts sedan ändå ska genomföra.
I bästa fall kan den nya kaptenen gå bredvid Mårts och skapa ett kontaktnät med NHL-spelarna. Det finns en hel del hål i det nätet just nu.
Pär Mårts hade inför årets VM principen att vänta ut första rundan i Stanley Cup-slutspelet men borde självklart gjort ett undantag och tagit ut Patric Hörnqvist. Han borde också ha plockat in backen Jonas Brodin men allra märkligast var dissen av Carl Hagelin när New York Rangers var på väg ur slutspelet. Hagelin var en av Mårts bästa spelare i OS men har nu, enligt Mårts, tydligen tappat i Rangers hierarki.
Men med Mårts som förbundskapten och hans blivande efterträdare som sidekick riskerar Tre Kronor att få ett märkligt dubbelkommando genom nästa säsong innan vi plötsligt är i våren 2016 och World Cup bara är ett par månader bort.
Pär Mårts har under sin tid som förbundskapten vunnit VM på hemmaplan och tagit Tre Kronor till en OS-final – där centerbristen gjorde att Sverige var chanslöst mot Kanada.
När Sverige nu försvann mot ett stjärnpackat och på papperet klart bättre Ryssland spelade Sverige stundtals exakt den briljanta ishockey som Pär Mårts lanserade. Med mycket puck-innehav, hög fart och massor av energi.
Men sedan kom en klack i eget mål och det var tack och adjö.
Sverige hade tidigt i matchen satt sig i ett mardrömsläge genom att…
…ändra spelsystem till det som gick så bra i träningsmatcherna mot Ryssland före VM men nu blev en rysk paradgata fram till 3–0-ledning.
…med för många spelare på isen dra på sig en utvisning som gav Ryssland ett fem-mot-tre-läge som bäddade för 1–0.
Det där är sånt som Pär Mårts hade stor del i, han hade ännu större del i att spelare med en dålig dag fick för mycket istid.
Men trots att Sverige misslyckades med det självklara medaljmålet i VM ser läget bra ut.
Henrik Lundqvist, bröderna Sedin, Zetterberg, Bäckström och Erik Karlsson har under flera år bildat svensk hockeys vassa topp.
De nya spelarna med Filip Forsberg längst fram visar att nästa topp redan är här.
Bredden är inte bra nog för att slå Ryssland eller Kanada om för många toppspelare saknas men i World Cup är det bara skador (och mediciner) som hindrar Sverige från att få ett riktigt, riktigt starkt lag.
Ledaren som då ska styra laget borde få starta så fort om möjligt.