I höstas bestämde sig BP:s försvarstalang Thomas Isherwood att ta steget till Bayern Münchens välkända akademi.

Därmed gjorde han samma val som bland annat Nils-Eric Johansson och Oscar Lewicki – som även de tidigt i karriären satsat på att bli ungdomsproffs.

För Isherwood var valet inte helt lätt då det fanns intresse från flera allsvenska klubbar och FC Köpenhamn.

– Mitt mål för ett år sedan var att spela med BP:s A-lag och jag var inställd på att försöka göra allt för att ta en plats där. Jag visste att Bayern Münchens scout Björn Andersson var och tittade på mig och följde mig noga. Men det kändes som att Bayern München var ett stort steg som inte skulle bli aktuell nu på ett tag så jag lade det åt sidan, säger han.

Men framfarten i U17-landslaget och i Brommapojkarna gjorde Bayern ännu mer intresserade. När det var dags för att slutscouta Isherwood trodde han själv att en flytt till den tyska storklubben bara var att glömma.

– Vi förlorade med 7-1 med U17-landslaget I EM-kvalet och jag var mittback. Jag tänkte att nu är det kört. Nu blir det inget med Bayern.

– Då var jag deprimerad. Men två dagar efteråt hade vi en till match och jag var bäst på planen. Efter det så sa de att det inte var något snack om saken.

– De sa att de ville ha ner mig. Jag var skadad då men efter att jag blev frisk åkte jag ner och gjorde några träningar med Bayern och sedan skrev jag på.

– Det kändes grymt stort.

Isherwood är uppväxt i Fruängen

Isherwood är ursprungligen från Fruängen och har varit hemma i Sverige på julledighet.

– Det känns bra att ha lite ledigt. Det har varit väldigt intensivt med fotbollen under hösten och den första tiden i Tyskland.

Hur håller du i gång när du är här hemma?

– Jag har tränat på egen hand och varit ner och kört med BP lite. Sedan har jag tränat extra med Spiros Bellos. En person som som betytt mycket för min karriär och utveckling och är en bidragande orsak till att jag kommit dit jag kommit.

– Sedan blir det lite spontanfotboll också. Brukar köra med Kafa IF. Man kan bara gå ner och lattja lite.

– Sånt tycker jag också är väldigt viktigt.

Livet i Bayerns kända akademi handlar först och främst om fotboll och träning men också om att mogna som människa.

– Vi bor på ett internat som ligger på tärningsanläggningen som de kallar Jugendhaus. Mina lagkamrater bor vägg i vägg. I min årsgrupp är det jag och en spelare från Senegal. Resten är tyskar.

– Från mitt fönster ser jag när A-laget tränar. Det känns väldigt inspirerande.

Hur är livet annars på internatet?

– Väldigt bra. Vi får käk och allt där. Jag har också en personlig lärare som lär mig tyska. Jag blir bättre och bättre på det.

– När vi går i korridorerna hänger det tavlor med bilder på spelarna som också gått där. Det är Bastian Schweinsteiger, Toni Kroos och nu senast David Alaba.

– Alaba var den senaste som togs upp i Bayerns A-lag och det blir som en grej när man går förbi att man tänker: okej, vem blir den nästa?

– Det hänger förresten en bild på Nils-Eric Johansson här också. Han började ju också här.

Spelar Youth League

För Isherwoods del handlar det om matcher med det tyska U19-laget i U19:s Bundesliga. Dessutom är det matcher i Youth League, som är de unga spelarnas motsvarighet till Champions League.

Var det jobbigt i början att vara så ung och komma till Bayerns akademi med allt vad det innebär?

– Ja, det var tufft så klart. Som en chock. Svårast var att familjer och vänner och tryggheten från Sverige försvann. Man vaknade bara upp en dag och sedan var det bara att köra på.

– Nu har man kommit in i det och det är väldigt lärorikt Man växer både som människa och fotbollsspelare.

Hur är mentaliteten där nere jämfört med Sverige?

– Stor skillnad. Här nere är alla ungdomsproffs och tränarna förväntar sig mer av en än i Sverige. Tar vi ett kliv upp är vi i världens bästa lag så självklart blir det större konkurrens och alla är inte kompisar med varandra.

– Det är ett tuffare klimat.

Vad skiljer sig i träningen jämfört med i Sverige?

– Vi tränar inte mer men det är mer kvalitativt. Allt görs i ett högre tempo och det är mer disciplinerat. Gör du en tunnel på någon är det inte skratt och jubel som i Sverige.

– Om du tunnlar en spelare här är det en del av spelet. Ett sätt att komma förbi en spelare. Ingen står och showar som i Sverige och stannar upp i spelet när det blir en tunnel.

– Här är det ingen som bryt sig om du slår en tunnel. Det är knäpptyst.

Något mer som skiljer?

– Resurserna så klart. Här finns allt. När vi spelar match till exempel har vi tre kameror som filmar varje match. Ska vi snacka det som inte har med fotboll att göra är det att Bayern tar han om sina spelare på ett helt annorlunda sätt än de svenska klubbarna.

– Det känns så bekvämt här.

Det har hunnit bli två träningar med Bayern Münchens A-lag för Isherwood. Två träningar precis innan juluppehållet.

– Det var sjukt. Jag satt och kollade på B-lagsmatchen och fick ett samtal att jag skulle vara med på A-lagsträningen dagen därpå.

– Jag kunde inte tro det var sant.

– Det var nervöst men det släppte lite när man kom in i omklädningsrummet och alla A-lagsspelarna kom och hälsade på oss. Det kändes lite konstigt när de fick hälsa på oss.

– Det var en väldigt välkomnande atmosfär vilket underlättade.

Pep Guardiola hälsade

Snackade du med Pep Guardiola någonting?

– Ja, det var sjukt. När jag kom in i omklädningsrummet stod han där och sa bara: Hi mister Isherwood. Det var rätt stort.

– Sedan hade vi genomgång i deras enorma biosalong. När han lägger upp startelvorna som ska spela på träningen mot varandra ser jag att jag ska möta Thomas Müller.

– Det var en rätt sjuk känsla.

– Samma känsla när man tittade runt vilka som satt i salongen.

Hur var träningen?

– Högt tempo och hårt spel. Jag försökte spela enkelt i början. Det var en rätt rolig incident som hände på andra träningen.

– Philippe Lahm spelade sig loss och kom fri. Ribery skrek till mig något i stil med: vad väntar du på?. Sedan sprang jag i kapp, tryckte till Lahm så att han flög. Då hörde man några jublade och några undrade vad jag höll på mig.

– Hälften sa att jag skulle ta det lugnt. Hälften sa att det bara var att köra.

Nu har du varit där över ett halvår, vad är målet?

– Att komma upp till A-laget så klart. Men alla vet hur svårt det är och att det kommer att ta tid. Men jag känner att man får en riktigt bra fotbollsutbildning här i Bayern.

– Den bästa man kan få.